Nya riktlinjer HLR 2026: komplett guide

I den här artikeln går vi igenom de viktigaste förändringarna och rekommendationerna i 2026 års riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet) .

Varje år drabbas cirka 6 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus och ytterligare omkring 2 500 på sjukhus i Sverige. I nästan 70 procent av fallen påbörjar en lekman HLR innan ambulansen hunnit fram. Att snabbt känna igen ett hjärtstopp, starta HLR med god kvalitet och använda en hjärtstartare under de första minuterna kan öka överlevnadschansen betydligt.

1. Tydligare fokus på tidigt larm

Snittiden för att ambulans ska komma fram vid ett prio 1-larm är idag cirka 12 minuter, och utanför storstäderna är responstiden ofta ännu längre. Därför blir det allt viktigare att larm till SOS sker så tidigt som möjligt och att HLR påbörjas snabbt vid misstänkt hjärtstopp.

I HLR-riktlinjerna 2021 rekommenderades att du först skulle kontrollera medvetande och andning innan du larmade 112 vid medvetslöshet och onormal andning.

I de nya riktlinjerna rekommenderas istället att du larmar direkt efter medvetandekontrollen om personen inte går att väcka. Tanken är att du som är utbildad i HLR kan fortsätta bedöma andningen samtidigt som du pratar med SOS Alarm via högtalarfunktion. Denna riktlinje gäller även vid barn-HLR och efter det göra fem inblåsningar som tidigare.

Om ni är flera på plats är rekommendationen fortfarande att en person larmar medan den andra fokuserar på andningskontroll och att starta HLR så snabbt som möjligt.

2. Rekommendation om hårt underlag är förändrad

De flesta förstår nog att det är lättare att få bra kvalitet på bröstkompressionerna på ett hårt underlag. I instruktörsboken från 2021 stod det därför “hårt underlag om möjligt” och att personen helst skulle ligga på hårt underlag.

I nya riktlinjer HLR har rekommendationen förtydligats och förändrats något. Nu säger HLR-rådet att du ska påbörja HLR direkt även om personen ligger i en säng eller soffa, du ska alltså inte flytta personen. Det är dock fortfarande viktigt att tänka på att mjuka underlag försämrar kvaliteten på kompressionerna. Därför behöver du kompensera genom att trycka hårdare så att bröstkorgen fortfarande komprimeras cirka 5–6 cm, eller ungefär en tredjedel av bröstkorgens djup.

Jag förstår tanken bakom förändringen. Du måste starta HLR så fort som möjligt och om en person drabbas av hjärtstopp i sängen är det ofta svårt att veta hur länge sedan detta skedde, varje sekund räknas. En medvetslös person är ofta både tung och svår att flytta, och i många sovrum är det dessutom trångt mellan säng och vägg vilket kan göra det svårt att komma åt och starta HLR snabbt.

Om personen däremot sitter i en stol eller fåtölj behöver personen fortfarande flyttas för att HLR ska kunna utföras på ett säkert och effektivt sätt. Där är hårt underlag fortfarande att föredra.

3. Kedjan som räddar liv har optimerats

En kedja är inte starkare än sin svagaste länk, och det gäller även vid livräddning. En person som har upplevt hjärtstopp förtjänar inte bara att överleva, hen förtjänar att leva ett värdigt och gott liv efteråt, det är den stora förändringen i nya riktlinjer HLR för kedjan. Kedjan som räddar liv består av fyra länkar och varje länk är avgörande för den drabbades chans att överleva och få tillbaka en god livskvalitet efter ett hjärtstopp.

I riktlinjerna från 2021 såg kedjan ut så här:

• Varningssignaler och tidigt larm – för att förhindra hjärtstopp
• Tidig HLR – för att vinna tid
• Tidig defibrillering – för att starta hjärtat
• Vård efter hjärtstopp – för att bevara god livskvalitet
  

I de nya riktlinjerna HLR har man som nämnt valt att lägga ännu större fokus på tiden efter hjärtstoppet och på personens återhämtning. Man lyfter tydligare fram hur både den drabbade och närstående kan påverkas av händelsen, och att uppföljning och stöd är en viktig del av vårdkedjan.

Det handlar alltså inte längre bara om att överleva ett hjärtstopp utan också om att kunna återgå till ett så bra liv som möjligt efteråt. Jag tycker personligen att det här är en väldigt fin förändring i HLR-riktlinjerna. Den påminner oss om att målet inte bara är överlevnad, utan också att den drabbade ska få bästa möjliga återhämtning efteråt.

Den nya kedjan som räddar liv 2026 ser ut så här

4. Handlingsplan L-ABCDE har ändrats till SX-AEBCDE

Handlingsplanen inom första hjälpen har förändrats igen. Efter många år med L-ABC utökades modellen 2021 till L-ABCDE. Det många instruktörer sa då var ungefär samma sak: “Det här känns krångligt” och “Hur ska en lekman komma ihåg allt detta?” Jag kan faktiskt hålla med om att det tog ett tag även för mig att få modellen att flyta naturligt under utbildningarna. Men samtidigt fyllde den en viktig funktion, att hjälpa oss hitta det mest livshotande först.

Nu har nya riktlinjer HLR uppdaterats igen och L-ABCDE ersätts av SX-ABCDE. Vid första anblick kan det kännas som ännu en sak att lära om och lära ut, men jag förstår tanken bakom förändringen. Målet med nya riktlinjer är trots allt alltid detsamma, att förbättra hjälpen och öka överlevnadschansen för den som är drabbad.

Tidigare började modellen med L – Livshotande läge, där fokus låg på att skapa en säker plats och identifiera faror som trafik, brand eller el. I den nya modellen har detta blivit S – Säkerhet (Safety, scene), vilket egentligen är samma tänk men med ännu större fokus på både den drabbades, platsens och din egen säkerhet.

Den största praktiska förändringen är att man nu lyfter fram extrem blödning mycket tidigare i handlingsplanen. Efter säkerhet kommer nu X – eXtrem blödning, vilket innebär att stora livshotande blödningar ska stoppas innan man går vidare till luftväg och andning. Det är egentligen logiskt, vi kan inte stå och göra HLR samtidigt som personen har en pulserande blödning som inte är åtgärdad.

Under A – Airway ligger fortfarande fokus på fria luftvägar, men nu betonas också nackstabilisering tydligare vid trauma eller fallolyckor.

I B – Breathing ser vi flera nyheter. Här finns nu tydligare kopplingar till:

• astma,
• allergisk chock,
• luftvägsstopp,
• och användning av pulsoximeter.
  

Under C – Circulation är innehållet ganska likt tidigare, men man lyfter nu tydligare:

• beredskap för hjärtstopp,
• möjligheten att assistera med högre dos acetylsalicylsyra (ASA) än vad som tidigare varit rekommenderad. Nu 150-500 mg, tidigare 150-300 mg.
  

Den största förändringen under D – Disability är att ACVPU nu används för bedömning av vakenhetsgrad istället för att bara titta på medvetande och normal andning samt att ge naloxon vid Opioidöverdos. Här har man också lagt till:

• hjärnskakning,
• samt diabetes med lågt blodsocker
  

Under E – Exposure är tänket fortfarande att undersöka kroppen efter dolda skador och förebygga nedkylning, men nu nämns även avlastning och omhändertagande av skadade extremiteter tydligare.

Jag tycker att SX-ABCDE känns mer modern och mer anpassad till hur första hjälpen faktiskt ser ut idag. Den fångar tidigare upp stora blödningar och ger tydligare neurologisk bedömning.

	SX-ABCDE	Exempel på symtom/iaktagelser	Exempel på åtgärd
S	Säkerhet (Safety, scene)	Säkerhet på platsen? Hot, våld, el, brand, kemikalier, trafik, terror? Rasrisk, hög höjd, vatten, översvämning?	Säkra din egen, platsen och den
X	eXtrem blödning (Exsanuguinating)	Okontrollerad yttre blödning?	Stoppa eXtrem/okontrollerad blödning med direkt tryck, tryckförband eller tourniquet.
A	Andningsvägar (Airway)	– Är luftvägen öppen? – Har personen utsatts för trauma eller fallit och skadat nacken?	– Öppna luftvägen och rensa munhålan – stabiliera nacken manuellt
B	Bedöm andning (Breathing)	– Andas personen normalt? – Har personen ansträngd andning eller luftvägsstopp? – Mät syremättnad i blodet med en pulsoximeter.	– Vid hjärtstopp, starta HLR 30:2, hämta hjärtstartare. – Vid astma, assistera ev. med läkemedel. – Vid misstänkt allergisk chock, ge 0.5 mg adrenalin intramuskulärt. – Vid luftvägsstopp, ge åtgärder enligt handlingsplan för luftvägsstopp. – Om möjligt och tillgängligt, ge syrgas för att förbättra saturationen till 94-98%, utvärdera med pulsoximeter.
C	Cirkulation (Circulation)	– Centrala bröstsmärtor? – Sårskada, yttre blödning? – Tecken på cirkulationssvikt, blek hudfärg, snabb svag puls?	– Vid misstankt hjärtinfarkt, hjärtläge och assistera med att. ge150-500 mg acetylsalicylsyra (ASA). – Stoppa blödning, gör rent och sätt på förband. – Förebygg cirkulationssvikt. Ha beredskap för hjärtstopp och starta HLR.
D	Dysfunktion (Disability)	– Bedöm medvetandegrad med ACVPU. – Medvetslös med normal andning? – Smärta? – Talsvårigheter, halvsidig förlamning? – Hjärnskakning? – Opioidöverdos? – Diabetiker med lågt blodsocker?	– Stabilt sidoläge. – Smärtskala, smärtlindrande läge, assistera ev med smärtlindrande läkemedel. – AKUT-test – stroke? – Vid hjärnskakning avbryt aktivitet. – Ge naloxon nässpray – Ge 15-20 gram socker till person med lågt blodsocker.
E	Exponering (Exposure)	– Stukning, fraktur, blod eller andra skador? – Exponerad för kyla eller värme?	Helkroppsundersökning, avlasta, linda eventuellt skadad extremitet. Förebygg nedkylning alternativt värmeslag.

5. Vissa moment är inte längre obligatoriska och ligger som valbart/resurstid

Om du är instruktör i första hjälpen tror jag att du känner igen det här: vissa delar i det obligatoriska materialet har ibland känts mindre relevanta beroende på arbetsplats och målgrupp, samtidigt som man gärna hade velat lägga mer tid på andra ämnen som faktiskt passar kunden bättre.

Utmaningen har ofta varit att kursen redan varit väldigt fullmatad och att det inte alltid varit så enkelt att få kunden att lägga till extra tid, även när man velat anpassa innehållet mer efter arbetsplatsens faktiska risker och behov som elolycka, förgiftning, stukningar, hypotermi eller andra arbetsplatsanpassade scenarier.

I de nya riktlinjer HLR och första hjälpen har Svenska HLR-rådet därför gjort utbildningen mer flexibel. Den obligatoriska grunddelen är nu cirka 3 timmar och 15 minuter, vilket ger instruktören möjlighet att använda resterande tid till valbara ämnen från kursboken beroende på kundens behov och arbetsmiljö.

Jag tycker att det här är en väldigt bra förändring. Det gör det enklare att skapa utbildningar som känns mer relevanta och verklighetsnära för deltagarna, istället för att alla arbetsplatser ska få exakt samma innehåll oavsett riskbild. Så grattis alla företagare som ska boka första hjälpen kurs!

Följande moment är inte längre obligatoriska delar i första hjälpen-utbildningen:

• Nödnummer 112
• Grunderna i första hjälpen
• Kedjan som räddar liv
• Drunkning
• Drunkningskedjan som räddar liv
• Brännskador och frätskador
• Förflyttning
• Övning hjärtläge
  

Samtidigt har man lagt till nya obligatoriska moment, bland annat:

• bedömning av vakenhetsgrad med ACVPU
  

Nytt i utbildningsmaterialet är också att man tydligare beskriver smärtstimulering som en del av medvetandekontrollen. Om personen andas normalt men inte reagerar när du pratar högt eller skakar försiktigt i axlarna rekommenderas nu att du försöker väcka personen genom smärtstimulering, exempelvis genom att nypa i kappmuskeln eller gnugga knogarna mot bröstbenet.

Om personen däremot har ingen eller onormal andning ska du inte lägga tid på den typen av smärtstimulering. Då ska fokus istället ligga på att starta HLR direkt, där bröstkompressionerna i sig blir en kraftig stimulering

Minnesramsan ACVPU i sin helhet:

A – Alert (vaken)
Personen är helt vaken, öppnar sponant ögonen och reagerar på tilltal.

C – Confusion (Förvirrad)
Personen har en nytillkommen eller förvärrad förvirring och kan vara otydlig kring tid, rum och person.

V – Verbal (Reagerar på tilltal)
Personen är medvetandesänkt med öppnar ögonen, pratar eller rör på sig vid tilltal.

P-Pain (reagerar på smärta)
Personen är medvetandesänkt pch reagerar bara på smärtstimulering, inte på tilltal. Smärtstimulering kan göras genom att nypa i kappmuskeln eller knugga knogarna mot bröstet.

U-Unresponsive (reagerar inte)
Personen är djupt medvteandesänkt och reagerar inte alls, inte ens på smärtstimulering.

7. Paus är inkluderad i utbildningstiden

En förändring i de nya riktlinjer HLR och första hjälpen som jag faktiskt tycker är väldigt bra är att Svenska HLR-rådet nu har lagt in en rekommenderad paus på 15 minuter under utbildningen. Tidigare låg fyra timmars utbildning utan någon tydlig paus inplanerad.

Det kanske låter som en liten detalj, men forskning visar att korta pauser förbättrar både koncentration, inlärning och minnesförmåga. Första hjälpen och HLR kräver mycket fokus och praktisk träning, och efter ett par timmar märker man ofta att energin börjar sjunka.

8. HLR barn nya riktlinjer – Bröstkompressionernas handgrepp för spädbarn

Bröstkompressionerna innefattar inte längre långfinger och pekfinger utan nu är det dags att lära ut som man gör inom vården även till lekmän. Från och med nya riktlinjer HLR 2026 går vi alltså till att fatta händerna runt bebisens bröstkorg, så att fingrarna stödjer ryggen, lägger tummarna på varandra mitt på bröstbenets nedre halva. Antalet kompressioner är 15 som tidigare. Den här tekniken tillämpas även vid luftvägsstopp på bebis.

---

Hur lång är en HLR-kurs?

Kurs i HLR vuxen och HLR barn är fortfarande utformad som tidigare. Utbildningstiden på första hjälpen-kursen är densamma på fyra timmar men med ett valbart block som gör det möjligt att du som instruktör kan anpassa kursinnehållet bättre mot kunden och dess verksamhet. Att ha filmbaserad kurs innebär att du kan ha fler antal deltagare men du måste dock vara uppmärksam på kurslokalens storlek samt att alla ska ha en varsin docka att öva på. Om deltagare behöver dela docka måste du lägga till tid för att alla deltagare ska få öva så pass mycket som står i utbildningsmaterialet samt tid för byte/rengöring.

	Vuxen HLR med hjärtstartare	Första hjälpen med HLR	Barn-HLR med hjärtstartare
Antal deltagare instruktörsledd	12	12	12
Antal deltagare filmbaserad	En till många beroende på utrustning och lokalens storlek	En till många beroende på utrustning och lokalens storlek	En till många beroende på utrustning och lokalens storlek
Tidsåtgång instruktörsledd	ca 90 minuter	3 timmar 15 minuter Valbart/resurstid upp till 30 min	ca 90 minuter
Tidsåtgång filmbaserad	60-90 minuter	Ej valbar	60-90 minuter
Paus	Ingen	15 minuter	Ingen
Förkunskaper	Webbutbildning vuxen-HLR rekommenderas	-Läst kursboken Första hjälpen och HLR -Genomförd webbutbildning med godkänt resultat	Webbutbildning barn-HLR rekommenderas
Målgrupp	Alla som vill lära sig vuxen-HLR	Alla som vill lära sig första hjälpen	Alla som vill lära sig barn-HLR

---

Skribent:
Erica Ronnysdother
Huvudinstruktör i HLR och första hjälpen för vuxna och barn
070-961 87 55
erica@brandfast.nu

Källa: Kurs- och Instruktörsbok riktlinjer 2026 från Svenska rådet för hjärt-lungräddning och svenska livräddningssällskapet.