Skötsel av sprinkleranläggning - ansvar, kontroller och regler
En sprinkleranläggning kan fungera som den ska men ändå ge ett bristfälligt brandskydd. Vem ansvarar för kontrollerna och vilka regler gäller? Här går vi igenom anläggningsskötarens ansvar, återkommande kontroller och vad som krävs för att sprinklerskyddet ska fungera när det verkligen behövs.
En sprinkleranläggning måste kontrolleras, provas och underhållas regelbundet för att fungera när den verkligen behövs. Anläggningsägaren ska utse anläggningsskötare med tillräcklig kunskap om systemet. Men vad innebär ansvaret i praktiken och vilka kontroller krävs?
En sprinkleranläggning är en viktig del av en byggnads brandskydd. Men att systemet är installerat och godkänt innebär inte att arbetet är klart. För att anläggningen ska ge avsett skydd krävs löpande kontroller, dokumentation och underhåll.
Det är också viktigt att hålla uppsikt över förändringar i byggnaden och verksamheten. En sprinkleranläggning kan vara fullt fungerande men ändå ge ett försämrat skydd om exempelvis lagringshöjder ändras eller nya installationer hindrar vattnets spridning.
Här går vi igenom vilka regler som gäller, vem som ansvarar för sprinkleranläggningen och vad anläggningsskötaren behöver ha kontroll över.
Vilka regler gäller för sprinkleranläggningar?
Brandskyddsföreningens regelverk SBF 120:9 och standarden SS-EN 12845 behandlar bland annat projektering, installation, kontroll, underhåll och besiktning av automatiska vattensprinklersystem. För boendesprinkler finns särskilda regler i SBF 501 och standarden SS-EN 16925.
Vilka krav som gäller för en viss anläggning beror bland annat på hur den har kravställts. Kraven kan komma från flera håll:
- Byggregler och myndighetskrav.
- Försäkringsvillkor, exempelvis FTR 120.
- Avtal med fastighetsägare eller hyresgäst.
- Beställarens egna krav på brandskyddet.
Det är viktigt att skilja på lagstiftning, standarder och försäkringsvillkor. SBF-regler och standarder är inte automatiskt lagkrav, men kan bli bindande genom exempelvis avtal, försäkringsvillkor eller myndighetsbeslut.
Vem ansvarar för sprinkleranläggningen?
Anläggningsägaren ansvarar för att sprinkleranläggningen sköts, kontrolleras och underhålls enligt de krav som gäller för anläggningen.
Enligt SBF 120:9 ska anläggningsägaren utse minst två anläggningsskötare som ansvarar för den löpande skötseln.
Praktiska uppgifter kan fördelas mellan anläggningsskötare, servicefirma och anläggarfirma. Det är däremot viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig och dokumenterad.
Anläggningsskötarens ansvar och arbetsuppgifter
Anläggningsskötaren ska ha god kännedom om sprinkleranläggningen och tillräckliga kunskaper för att kunna utföra och följa upp de kontroller som krävs.
I uppdraget ingår bland annat att:
- Vara kontaktperson för servicefirma, besiktningsfirma, räddningstjänst och försäkringsgivare.
- Utföra eller följa upp regelbundna kontroller och provningar.
- Följa upp servicebesök och revisionsbesiktningar.
- Se till att fel, brister och anmärkningar rapporteras och åtgärdas.
- Dokumentera kontroller, driftstörningar och frånkopplingar.
- Kontrollera att anläggningen återställs efter provning, service eller aktivering.
- Uppmärksamma förändringar i byggnaden och verksamheten som kan påverka sprinklerskyddet.
Skriftlig delegering av ansvar
En delegering bör vara skriftlig och tydligt beskriva anläggningsskötarens ansvar och befogenheter. Det räcker inte att bara skriva ett namn på en skylt i sprinklercentralen. Anläggningsskötaren måste också ha rätt kunskap, tid och praktiska förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag.
Anläggningsägaren behöver säkerställa att personen har möjlighet att genomföra kontrollerna och att eventuella brister verkligen följs upp.
Ladda ner mall för delegering av anläggningsskötare
Hur ofta ska en sprinkleranläggning kontrolleras?
En sprinkleranläggning ska kontrolleras regelbundet enligt en kontrollplan som är anpassad till den aktuella anläggningen.
Anläggningsskötaren kan normalt utföra vecko-, månads-, kvartals- och halvårskontroller enligt gällande instruktioner. Om någon annan utför kontrollerna ska anläggningsskötaren följa upp att de blir gjorda. Boendesprinkler har som exempel månadskontroll istället för veckokontroll som reguljära vattensprinkler har.
Kontrollintervall för sprinkleranläggningar
Tabellen nedan visar exempel på kontrollpunkter. Det exakta innehållet ska alltid utgå från anläggningens kontrollplan, tillämpliga regelverk samt anläggarfirmans och tillverkarens instruktioner.
Service, reparationer och förändringar som kräver särskild kompetens ska utföras av en behörig eller kompetent service- eller anläggarfirma.
| Intervall | Exempel på kontroller |
|---|---|
| Varje vecka | Kontroll av tryck, ventiler och start av pumpar. |
| Varje månad | Kontroll av batterier till dieselpump, panel och eventuell provkörning av reservkraft. |
| Varje kvartal | Motionering av ventiler, kontroll av reservdelar samt rundvandring för att kontrollera riskklass, lagring och sprinklerhuvuden. |
| Varje halvår | Test av larmöverföring och eventuell reservkraft. |
| Varje år | Uppföljning av revisionsbesiktning och planerade åtgärder. |
Förändringar i verksamheten kan påverka sprinklerskyddet
En sprinkleranläggning kan vara fullt fungerande men ändå ge ett sämre brandskydd om verksamheten förändras. Det är därför viktigt att inte enbart kontrollera själva sprinklercentralen. Anläggningsskötaren behöver även ha uppsikt över de lokaler som anläggningen skyddar.
En förändring som verkar obetydlig kan påverka förutsättningarna för sprinkleranläggningens funktion. Därför behöver anläggningsskötaren få information om planerade förändringar och säkerställa att dessa bedöms utifrån brandskyddet.
Exempel på förändringar som kan påverka sprinklerskyddet är:
- Högre lagringshöjder eller förändrat lagringssätt.
- Nya varukategorier eller ändrad verksamhet.
- Nya hyllor, väggar eller undertak.
- Föremål som hindrar sprinklerhuvudenas vattenfördelning.
- Nya armaturer, ventilationstrummor eller andra installationer.
- Förändrad uppvärmning eller ökad frysrisk.
- Ombyggnationer och tillbyggnader.
Revisionsbesiktning av sprinkleranläggning
Utöver de löpande kontrollerna ska sprinkleranläggningen genomgå återkommande revisionsbesiktning.
Revisionsbesiktning ska genomföras en gång per kalenderår, med högst 15 månader mellan besiktningarna. Eventuella avvikelser ska följas upp och åtgärdas inom de tidsramar som gäller för anläggningen. Anläggningsskötaren ska säkerställa att besiktningen genomförs och att anmärkningarna inte blir liggande utan åtgärd.
Det finns två viktiga typer av besiktningar:
Leveransbesiktning genomförs i samband med att en ny anläggning ska tas i bruk och vid vissa större förändringar.
Revisionsbesiktning är en återkommande årlig tredjepartskontroll där anläggningens skick, funktion och uppfyllande av gällande krav granskas.
Vad ska göras vid fel och brister i sprinkleranläggningen?
Fel i sprinkleranläggningen kan innebära att brandskyddet helt eller delvis är nedsatt. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner för vem som ska kontaktas och vilka åtgärder som ska vidtas när ett fel upptäcks.
Exempel på brister är:
- Stängda eller felställda ventiler.
- För lågt vattentryck eller låg vattennivå.
- Pumpar eller larm som inte fungerar.
- Skadade, övermålade eller belagda sprinklerhuvuden.
- Föremål som hindrar vattenfördelningen.
- För hög lagringshöjd.
- Läckage eller frysrisk.
- Tidigare besiktningsanmärkningar som inte har åtgärdats.
Så ska fel och brister hanteras
- Dokumentera felet eller bristen.
- Bedöm om sprinklerskyddet är helt eller delvis nedsatt.
- Informera ansvarig person och berörda aktörer.
- Beställ åtgärd från service- eller anläggarfirma.
- Vidta tillfälliga säkerhetsåtgärder om det behövs.
- Kontrollera att felet har avhjälpts.
- Dokumentera genomförda åtgärder i kontrolljournalen.
Tillfällig frånkoppling av sprinkleranläggningen
Ibland behöver hela eller delar av sprinkleranläggningen kopplas från, exempelvis vid service, reparation eller ombyggnation. En frånkoppling innebär att brandskyddet kan vara försämrat under den tid som arbetet pågår.
Därför ska tiden och omfattningen begränsas så mycket som möjligt. Endast den del av systemet som behöver vara frånkopplad bör stängas av.
Vad gäller vid frånkoppling?
Om försäkringsvillkoret FTR 120 gäller kan det finnas särskilda krav på rapportering till försäkringsbolaget. Vid frånkoppling eller fel som varar längre än 24 timmar ska detta normalt rapporteras, om inget annat har avtalats. Även kortare avbrott kan kräva förstärkta säkerhetsåtgärder.
Innan eller i samband med en frånkoppling behöver man bland annat:
- Få tillstånd från anläggningsägaren.
- Informera berörda verksamheter, kravställare och larmmottagare.
- Kontrollera att det inte finns något pågående brandtillbud i de berörda utrymmena.
- Säkerställa att övrig släckutrustning fungerar.
- Undvika heta arbeten, rökning och öppna lågor i det berörda området.
- Hålla branddörrar och brandjalusier stängda.
- Överväga extra rondering och förstärkt brandberedskap.
- Dokumentera tidpunkt, orsak, omfattning och återställning.
Vad händer efter att sprinkleranläggningen har aktiverats?
En sprinkleranläggning kan aktiveras vid brand, men även exempelvis om ett sprinklerhuvud skadas. Efter en aktivering är det viktigt att systemet kontrolleras och återställs så snart det kan ske på ett säkert sätt. Vid brand ska vattentillförseln inte stängas av innan branden är släckt. Räddningstjänsten beslutar om avstängning efter en brand.
Anläggningsskötaren får under vissa förutsättningar byta ett aktiverat sprinklerhuvud mot ett motsvarande huvud från reservsprinklerskåpet. Efter ett sådant byte ska en behörig anläggarfirma enligt SBF 1020 tillkallas snarast, dock senast inom 30 dagar, för att kontrollera bytet och genomföra nödvändig avluftning.
Orsaken till aktiveringen, genomförda åtgärder och återställningen ska dokumenteras i kontrolljournalen. Vid upprepade onödiga aktiveringar kan en särskild utredning behöva genomföras.
Vilken dokumentation ska finnas i sprinklercentralen?
Dokumentationen är en viktig del av skötseln. Den ska vara uppdaterad och tillgänglig för de personer som ansvarar för anläggningen. Enligt SBF 120:9 ska relevant dokumentation finnas i sprinklercentralen.
Det omfattar bland annat:
- Anläggarintyg.
- Orienterings- och serviceritningar.
- Skötsel-, underhålls- och provningsinstruktioner.
- Anpassad kontrollplan.
- Kontrolljournal.
- Serviceprotokoll.
- Besiktningsintyg.
- Dokumentation över fel och genomförda åtgärder.
- Uppgifter om frånkopplingar och driftstörningar.
- Dokumentation över ändringar i anläggningen.
- Kontaktuppgifter till anläggningsskötare och servicefirma.
Beroende på anläggningens utformning kan ytterligare dokumentation krävas, exempelvis hydrauliska beräkningar, flödesscheman och dokumentation för pumpaggregat.
Checklista – har ni kontroll över sprinklerskyddet?
För att få en bild av hur väl skötseln fungerar kan det vara bra att regelbundet gå igenom följande frågor. Om svaret är nej på någon av frågorna kan det finnas anledning att se över rutinerna och ansvarsfördelningen.
- Finns minst två utsedda och utbildade anläggningsskötare?
- Finns en tydlig, skriftlig delegering?
- Har anläggningen en anpassad kontrollplan?
- Genomförs och dokumenteras alla kontroller?
- Utförs service och revisionsbesiktning i rätt tid?
- Följs fel, brister och besiktningsanmärkningar upp?
- Bedöms förändringar i byggnad, verksamhet och lagring?
- Finns tydliga rutiner för frånkoppling?
- Är dokumentationen i sprinklercentralen komplett?
- Vet berörda personer vem de ska kontakta vid fel eller aktivering?
Vanliga frågor om sprinkleranläggningar
Hur ofta ska en sprinkleranläggning kontrolleras?
Kontroller ska genomföras regelbundet, bland annat veckovis, månadsvis, kvartalsvis och halvårsvis. Därutöver krävs service och återkommande revisionsbesiktning. Exakt vilka kontroller som ska utföras framgår av anläggningens kontrollplan.
Vem får vara anläggningsskötare för sprinkler?
En anläggningsskötare ska ha tillräcklig kunskap om sprinkleranläggningen, dess funktion och de kontroller som ska utföras. Utbildningen Anläggningsskötare sprinkler enligt SVEBRA 2025:3 är en certifierande utbildning för rollen.
Måste det finnas en ersättare till anläggningsskötaren?
Enligt SBF 120:9 ska anläggningsägaren utse minst två anläggningsskötare. Det säkerställer att det finns personer med rätt kompetens även vid exempelvis semester eller frånvaro.
Hur ofta ska revisionsbesiktning genomföras?
En gång per kalenderår, med högst 15 månader mellan besiktningarna.
Var hittar man anläggningens riskklass och tillåtna lagringshöjd?
Uppgifterna finns normalt i anläggarintyget och på serviceritningarna. De är viktiga när förändringar i verksamheten ska bedömas.
Räcker det att gå en utbildning för att bli anläggningsskötare?
Utbildningen ger den teoretiska kunskap som behövs för rollen. Anläggningsskötaren behöver också få en praktisk genomgång av den egna sprinkleranläggningen tillsammans med en service- eller anläggarfirma.
Det är viktigt att känna till hur den egna anläggningen fungerar, vilka delar den skyddar och hur den ska hanteras vid exempelvis provning eller driftstörning.
Utbildning och certifiering av anläggningsskötare sprinkler
För att säkerställa rätt kompetens finns den certifierande utbildningen Anläggningsskötare sprinkler, som följer normen SVEBRA 2025:3.
Utbildningen behandlar bland annat sprinkleranläggningens funktion, regelverk, anläggningsskötarens ansvar, kontroll och underhåll samt dokumentation.
Efter godkänd examination får deltagaren ett certifikat som är giltigt i fem år.
Vi erbjuder utbildningen både på distans och fysiskt.
Fördjupning:
- Brandskyddsföreningen – SBF 120:9
- SVEBRA 2025:3 – Norm för utbildning av anläggningsskötare sprinkler
Skribent:
Henrik Wahlström
Utvecklare av utbildningen anläggningsskötare sprinkler
VD och brandskyddsexpert
070-755 44 08
henrik@brandfast.nu
